Mantal

Mantal var ett jordtaxeringsmått.
Ursprungligen (på 1600-talet) var ett helt mantal (1/1) en gård med en areal och avkastning som kunde försörja en medelstor familj och betala skatt.
En gård på ett mantal kallades också besutten gård.
Senare minskades gårdarnas mantalsvärden, bland annat genom att gårdarna delades vid arv och genom att mantalsvärdet ändrades för att göra beskattningen mer rättvis.
Gårdar som på 1700- och 1800-talen endast var på 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal kunde ändå vanligen försörja en familj.
En gård som på 1800-talet hade ett mantal över 1 (ex: 1 1/4) var en gård med en mycket stor avkastning.
I de bördiga slättlandskapen hade en gård om 1 mantal i regel betydligt mindre areal än exempelvis en gård om 1 mantal i de norrländska skogsbygderna.
Med andra ord så behövde en gård på bördig jord betydligt mindre areal för att få en avkastning på 1 mantal än en gård i karg skogsbygd.
Förutom jorden kunde man också ta med övrig avkastning när mantalsvärdet beräknads.
I skärgården ingick även sjöbruket, det vill säga gårdens fiskevatten.
Under 1800-talet kom skogen i skogslandskapen att bli allt värdefullare för en gårds avkastning. Mantal var således ett mått på en gårds bärighet, dvs dess avkastning och låg till grund för hur mycket bonden skulle betala i skatt.
Högre mantal - mer skatt.
Mycket små jordbruk, som torp, hade inget mantalsvärde.
Gårdar som var tilldelade ett mantalsvärde brukade kallas hemman.
Gårdar med samma mantal skulle betala lika mycket i skatt.
Mantal var med andra ord inget ytmått.
I vissa socknar står gårdens mantal i husförhörslängderna.
Det kan exempelvis stå 7/8 mantal eller 1 1/4 mantal osv.